Var sjutton är...
Jag skulle säkert kunna glömma huvudet om det inte satt fast.
Ibland är jag så disträ att jag kan hålla i nycklarna och samtidigt springa runt i halva huset för att hitta desamma. Det är alltid något som är borta. Nycklar. Plånbok. Mobil. MP3spelare. Väska. Vad som helst, men alltid nåt.
Jag läste nån gång (eller om jag såg på tv?) om New Yorks tunnelbanas lost and found avdelning. Hur mycket bisarra saker människor glömt kvar. De hade bland annat en hel låda kvarglömda lösben.
Hur fan glömmer man ett ben?
Märker man inte när man ska gå att någonting saknas???
Jag förstår inte.
I jämförelse känns det rätt okej att jag ständigt letar efter min plånbok.
Eller mina nycklar.
Eller både ock.
Lösben?
Jösses!
Ibland är jag så disträ att jag kan hålla i nycklarna och samtidigt springa runt i halva huset för att hitta desamma. Det är alltid något som är borta. Nycklar. Plånbok. Mobil. MP3spelare. Väska. Vad som helst, men alltid nåt.
Jag läste nån gång (eller om jag såg på tv?) om New Yorks tunnelbanas lost and found avdelning. Hur mycket bisarra saker människor glömt kvar. De hade bland annat en hel låda kvarglömda lösben.
Hur fan glömmer man ett ben?
Märker man inte när man ska gå att någonting saknas???
Jag förstår inte.
I jämförelse känns det rätt okej att jag ständigt letar efter min plånbok.
Eller mina nycklar.
Eller både ock.
Lösben?
Jösses!
Kommentarer
Trackback