litenskrypin

Det är mest synd om mig i hela världen.

Så det så.

Feber är ingenting roligt alls. I alla fall inte när man ligger ensam och ingen kan ta hand om en, och man dessutom är tvungen att ta sig upp, ta hand om barnen, följa till skola, fixa mat och hålla i ordning.

Att man dessutom alltid råkar ha mängder av idéer och projekt som man vill påbörja är väl också typiskt?

Jag har legat hela helgen och längtat efter energi att börja plugga inför nästa tenta, skriva på min bok, måla om mitt kök, städa hela huset, omorganisera garderoberna, ha picknick, höstrusta trädgården osv.

Orkade så klart ingenting.

Vad händer sen då?

Man blir frisk.

Och - dessvärre - i samma ögonblick febern lämnar kroppen är all energi borta även den.

Ge mig lite mer feber snälla!!