Vem är jag?
Satt och funderade på hur jag ser ut, och klippte ihop följande:
HÅR:
ÖGONBRYN:
ÖGON:
NÄSA:
MUN:
Med andra ord:
Typ?
HÅR:
ÖGONBRYN:
ÖGON:
NÄSA:
MUN:
Med andra ord:
Typ?
It's such a perfect day!
Eller, det har varit i alla fall.
Barnkalas och hopp om livet. Så underbart att träffa släkt och vänner. Två av mina goda vänner är mor och dotter. Det skiljer 35 år på dem, jag är mittemellan och ändå känner jag mig så nära dem båda. Som om båda är mina systrar, den ena storasyster och den andra lillasyster. Och så är de mor och dotter...
Det hela kompliceras av att min yngste son är kär i deras yngsta dotter/lillasyster. Hur blir det då? Hmm.. Släktskap kan vara svåra att reda ut...
Nöjer mig med att tacka för en underbar dag och skicka varma hälsningar till båda mina "systrar".
Barnkalas och hopp om livet. Så underbart att träffa släkt och vänner. Två av mina goda vänner är mor och dotter. Det skiljer 35 år på dem, jag är mittemellan och ändå känner jag mig så nära dem båda. Som om båda är mina systrar, den ena storasyster och den andra lillasyster. Och så är de mor och dotter...
Det hela kompliceras av att min yngste son är kär i deras yngsta dotter/lillasyster. Hur blir det då? Hmm.. Släktskap kan vara svåra att reda ut...
Nöjer mig med att tacka för en underbar dag och skicka varma hälsningar till båda mina "systrar".
Lovade i en enkät...
... att även jag skulle lägga ut denna på min blogg. Så Maria N; here it is:
1. Vem är du?
2. Är vi kompisar?
3. Hur och när och varför "träffades" vi?
4. Tycker du om mej?
5. Skulle du kunna pussa/krama mig?
6. Ge mig ett smeknamn och berätta varför du valde just det.
7. Beskriv mig med ett enda ord!
8. Vad var ditt första intryck av mig?
9. Är du fortfarande av samma åsikt?
10. Vad påminner dig om mig?
11. Om du skulle kunna ge mig vad som helst, vad skulle det då vara?
12. Hur bra känner du mig?
13. När sågs vi senast? Eller skulle du vilja träffa mig och hur skulle det vara tror du?
14. Tänker du sätta den här listan i din egen blogg för att få veta vad jag tycker om dig?
1. Vem är du?
2. Är vi kompisar?
3. Hur och när och varför "träffades" vi?
4. Tycker du om mej?
5. Skulle du kunna pussa/krama mig?
6. Ge mig ett smeknamn och berätta varför du valde just det.
7. Beskriv mig med ett enda ord!
8. Vad var ditt första intryck av mig?
9. Är du fortfarande av samma åsikt?
10. Vad påminner dig om mig?
11. Om du skulle kunna ge mig vad som helst, vad skulle det då vara?
12. Hur bra känner du mig?
13. När sågs vi senast? Eller skulle du vilja träffa mig och hur skulle det vara tror du?
14. Tänker du sätta den här listan i din egen blogg för att få veta vad jag tycker om dig?
Beställt var det här
Nu SKA barnens rum bli klara. Vi ger oss i kast med storebrors rum först. Följande fondvägg är beställd:
Ganska läcker huh?
Så nästa vecka, då jäklar ska här tapetseras... Hur gör man?
En lång väntan är över
Ja, i alla fall tillfälligt över.
Beslut om barnens boende är fattat. Tills vidare i alla fall, i avvaktan på den riktiga rättegången som kommer äga rum i höst tidigast.
Jag får ha dem. Mer än vad deras far tycker, men mindre än vad jag ville. En kompromiss som ändå känns bra. Bara det att jag ska kunna gå och hämta barnen utan att varje gång behöva kriga för att få träffa dem.. Det känns så skönt.
Mina älskade ungar, snart får jag vara er mamma på riktigt... Längtar!!!
Beslut om barnens boende är fattat. Tills vidare i alla fall, i avvaktan på den riktiga rättegången som kommer äga rum i höst tidigast.
Jag får ha dem. Mer än vad deras far tycker, men mindre än vad jag ville. En kompromiss som ändå känns bra. Bara det att jag ska kunna gå och hämta barnen utan att varje gång behöva kriga för att få träffa dem.. Det känns så skönt.
Mina älskade ungar, snart får jag vara er mamma på riktigt... Längtar!!!
Valborg jag minns
Som barn när det var Valborg var det en självklarhet att man skulle titta på majbrasan, lyssna på vårsånger och dessutom skulle farsan alltid hålla tal utanför bygdegården där han hälsade våren välkommen. Det var stort. Det var tradition. Det var... skittrist... Men ändå gjorde man det, år efter år. Man stod där och huttrade. Jagades av brorsan runt elden och tyckte att tanterna skulle sluta gapa trista sånger i falsett.
De valborgsmässoaftnarna finns inte längre.
De senaste åren har jag firat valborg med mina vänner. Först i tonåren skulle man åka till Varberg. Supa sig full (första fyllan råkade för väldigt många inträffa just denna helg, och missade man det var det kört för då hade man inte fått nån "övning" inför skolavslutningen). Tyvärr var mina lärarföräldrar mycket väl medvetna om vad som gällde och hur det brukade se ut på Varbergs gator så jag fick inte åka dit förrän någon valborg i gymnasiet. Som om man inte kunde supa på hemorten??
Sen har åren gått. Det har varit allehanda olika sorters firande varje år. Någon gång en stor bal med långklänningar och frackar om vartannat. En annan gång sittandes i en skidhoppsbacke med en flaska vin. Många gånger i Slottskogen, och den sjukaste: sittandes i ett skyddsrum i de hemliga kulvertarna under skolan med en kompis, en flaska vin och en synnerligen viktig Dalahäst.
Förra året var första gången på många många år som jag överhuvudtaget såg en majbrasa. I Kalmar. Det brann friskt, och jag och kärleken satt på den fortfarande djupfrusna marken och drack kaffe, tittade ut över Kalmarsund och pratade om livets allvar. Den dagen sitter hårt i mina tankar, som ett mycket ljust minne. Första gången i vuxen ålder vad jag minns som jag inte kombinerade valborg med alkohol (bortsett från under mina graviditeter), och det kändes lite som en milstolpe i mognadsfasen.
I år föll jag tillbaka i det omogna beteendet igen. En flaska vin och goda vänner i Slottskogen, men mer än så blev det inte. Jag kände mig bara gammal och ville hem till hemmets trygga och lugna vrå. Få slötitta på tv och bada skumbad i stället för att titta på kortége och fulla studenter (varav jag själv säkerligen hade kunnat vara en).
Är det vuxenpoäng på sånt?
De valborgsmässoaftnarna finns inte längre.
De senaste åren har jag firat valborg med mina vänner. Först i tonåren skulle man åka till Varberg. Supa sig full (första fyllan råkade för väldigt många inträffa just denna helg, och missade man det var det kört för då hade man inte fått nån "övning" inför skolavslutningen). Tyvärr var mina lärarföräldrar mycket väl medvetna om vad som gällde och hur det brukade se ut på Varbergs gator så jag fick inte åka dit förrän någon valborg i gymnasiet. Som om man inte kunde supa på hemorten??
Sen har åren gått. Det har varit allehanda olika sorters firande varje år. Någon gång en stor bal med långklänningar och frackar om vartannat. En annan gång sittandes i en skidhoppsbacke med en flaska vin. Många gånger i Slottskogen, och den sjukaste: sittandes i ett skyddsrum i de hemliga kulvertarna under skolan med en kompis, en flaska vin och en synnerligen viktig Dalahäst.
Förra året var första gången på många många år som jag överhuvudtaget såg en majbrasa. I Kalmar. Det brann friskt, och jag och kärleken satt på den fortfarande djupfrusna marken och drack kaffe, tittade ut över Kalmarsund och pratade om livets allvar. Den dagen sitter hårt i mina tankar, som ett mycket ljust minne. Första gången i vuxen ålder vad jag minns som jag inte kombinerade valborg med alkohol (bortsett från under mina graviditeter), och det kändes lite som en milstolpe i mognadsfasen.
I år föll jag tillbaka i det omogna beteendet igen. En flaska vin och goda vänner i Slottskogen, men mer än så blev det inte. Jag kände mig bara gammal och ville hem till hemmets trygga och lugna vrå. Få slötitta på tv och bada skumbad i stället för att titta på kortége och fulla studenter (varav jag själv säkerligen hade kunnat vara en).
Är det vuxenpoäng på sånt?