litenskrypin

Igår var det premiär för fyrans nya satsning, stjärnor på is. En massa kändisar som ska leka isprinsessor... Ganska nytt grepp, men jag fattar inte varför det BARA ska vara en massa program där människor ska sågas av jurys hela tiden. Konceptet börjar kännas förlegat.
Idol. So you think you can dance. Let's dance. Apprentice. Allt vad de heter - inte vet jag, jag orkar inte hålla koll på det.

Tänk om det vore så här i verkliga livet. På en anställningsintervju till exempel. En jury bestående av Bert Karlsson, Kirsti (hon från idol), Linda från Big Brother (som kanske inte kan bidra med något, men som alltid ska finnas med och synas ändå) och Babben Larsson.
Den arbetssökande kommer in, lite smånervös och ska presentera sitt CV. Efter ett skakigt försök kommer juryns bedömning:
Bert: Njaaaae... du ser ju så där sömnigt kåt ut, men jag vet inte om du får så mycket utfört på jobbet då?
Kirsti: Jag får liksom inget halleluja-moment på dig. Du tog inte för dig tillräckligt, så för mig blir det a big no!
Linda: Lixom, ja ba.. Ja gillar inte att du ba prata om dig själv typ va. Det är ju faktiskt jag som är i centrum här ju!
Babben: Rauker du? For de gjoer ingenting om du rauker. Jag e fra Gåtland å der rauker alle.

Så röstar de, och kontentan blir antingen att du får gå vidare till nästa uttagning, eller så kommer Carina Berg med blommor och tröstar "Men du, du gjorde ju jättebra ifrån dig i alla fall! Tack att du ville vara med och lycka till i framtiden!"

Nä. Jag tror inte på jurysystem alls.